Direktlänk till inlägg 10 januari 2011
Så var det alltså dags att presentera mina föräldrar. De två individer som skapat mig och som fostrat mig till den jag är. Vet inte hur jag ska lyckas med det i ett inlägg.
Min älskade mamma heter Inger.
Jag har alltid sagt, och står fortfarande fast vid, att hon är den vackraste av alla mammor jag träffat. Finast är hon när hon låter sitt hår vara vågigt, när hennes ögon är markerade just sådär lagom med smink och hon gjort i ordning sig för att gå på middag hos några vänner tillsammans med pappa. Då strålar min mamma.
Vackrast i världen.
Min mor är min bästa vän och den jag ringer till när jag behöver hjälp med något. Hon har alltid svar och om inte så kan vi resonera oss till en lösning.
Min mamma är en curlingmamma. På gott och ont. Mest gott om du frågar mig.
Vi tycker om nästan samma saker min mamma och jag.
Ibland är det skönt att övertala henne på lunch, det är inte svårt och det blir oftast sushi, och sedan sitter vi och pratar alldeles för länge. Tiden flyger iväg och tillslut är vi sena båda två. Och ändå känns det som att jag aldrig hinner prata klart med min mamma. Att jag inte hinner fånga upp allt som hon har att lära mig. Så jag ringer och vi pratar ännu mer.
Hon är fin min mamma. På alla sätt.
Min kära pappa heter Michael.
Fast han kallas kort och gott för Micke.
Eller pappi om det är jag eller min syster som vill honom något.
Min pappa är cool, det säger i alla fall mina vänner. Och nog är han det min pappa. Även fast vi har samma temperament och gillar att diskutera. Eller kanske just därför. Till pappa ringer man när man har tekniska problem. När datorn strular eller telefonen inte vill. Då suckar han. Men han hjälper alltid till. För han vet att jag inte kan något och antagligen kommer ringa honom tio gånger till med panik och inte förstå vad jag ska göra.
I julas startade jag och min pappa en ny tradition, hoppas jag, vi var på Bandy.
Jag den minst sportintresserade människa du kan hitta på denna jord har fallit för en sport.
Så vi lägger det till våra andra små traditioner som vi har jag och min far. Dessa är bland annat: att dricka öl på någon av stadens pubar, där jag pratar hål i huvudet på honom eftersom jag har så många ord och inte vet hur jag ska hinna säga allt och han lyssnar. Och att titta på Top Gear, sittandes på varsin sida av den stora hörnsoffan som mina föräldrar har. Oftast somnar någon av oss, ibland båda två.
När pappa klär upp sig i kostym eller i frack.
När han ska på fest med mamma. När de ska ha fest hemma.
Då är min mamma och pappa de vackraste paret, fixade och matchar sådär rätt.
De glittrar tillsammans min mamma och pappa.
Det och hundra andra saker är mina föräldrar. De två som jag älskar mest av allt.
Hos mina föräldrar. Där är alltid hemma.
Det är väldigt tyst här. Inser det också. Har inte skrivit på nästan en månad. Detta beror på att jag funderat mycket över den här bloggen på senaste tiden. Till och från och nästan hela tiden. Jag vill göra om. Har lite tankar och funderingar. S...
För någon dag sedan på morgonen slog jag som vanligt igång datorn och klickade runt på alla de bloggar jag läser, samtidigt som jag åt frukost och drack den första koppen te av många. Mina dagar just nu räknas inte i timmar utan antalet tekoppar som ...