Direktlänk till inlägg 12 januari 2012
Förra torsdagen gjorde jag min sista dag på praktiken.
Det kändes fantastiskt konstigt att inte gå dit i måndags.
Näst sista dagen var jag ute på lunch med alla fina medarbetare jag har haft.
De skulle tacka av mig och ge mig en present.
Att säga hej då till alla kändes väldigt underligt och jag kommer sakna alla.
Vi har haft så himla tokroliga samtal och jag har skrattat mig till ont i magen varje dag.
Jag älskar de kreativa som funnits på min praktikplats oavsett om det varit i jobbet eller någon tokig idé som vi pratat om på fikat eller lunchen.
Som det resebolag vi spånade fram på en lunch och skrattade mycket åt under tiden.
Vid kl 13 i torsdags packade jag ihop alla mina saker och sa hej då till alla. Lovade att vi skulle höras för att lunch, vilket jag verkligen, verkligen vill, och gick ut genom dörren för sista gången som praktikant.
Jag gick direkt för att hämta ut det paket, min julklapp, som mamma och pappa skickade upp.
En vinylspelare. Som nu står på mitt skrivbord och fungerar fin fint.
Så att jag nu kan lyssna på mina skivor.
Nästa köp, förutom fler skivor så klart, är en vintage vinylspelare. Men det får vänta lite.
Det är väldigt tyst här. Inser det också. Har inte skrivit på nästan en månad. Detta beror på att jag funderat mycket över den här bloggen på senaste tiden. Till och från och nästan hela tiden. Jag vill göra om. Har lite tankar och funderingar. S...
För någon dag sedan på morgonen slog jag som vanligt igång datorn och klickade runt på alla de bloggar jag läser, samtidigt som jag åt frukost och drack den första koppen te av många. Mina dagar just nu räknas inte i timmar utan antalet tekoppar som ...