Direktlänk till inlägg 13 februari 2012
Det här var vad jag pysslade med i fredags kväll. Förutom att se film och mysa i soffan under en filt med oräkneliga koppar te. Tänkte att det kunde vara gott med en efterrätt eftersom jag skulle vara hemma. Så jag gjorde en snabb hallonpaj, en smulpaj som kan varieras i oändligheter. Den blev ganska bra ändå för att vara första gången på väldigt länge.
Så nu har jag hallonpaj till ett halvt kompani. Så det var himla tur att fina Josefin ville komma över och fika igår.
Hon fick en stor bit paj och en kopp te och jag fick nöjet att prata en himla massa väsentligheter (ja och strunt med för allt i världen) med den fröken.
Det är så roligt att vi alltid glömmer bort tiden och aldrig får slut på saker att prata om. Alla borde ha en vän som Josefin, som lyssnar och som tycker att man är så himla fin trots att man legat sjuk hela helgen och bara dragit på sig en stor skjorta och tights.
Det är väldigt tyst här. Inser det också. Har inte skrivit på nästan en månad. Detta beror på att jag funderat mycket över den här bloggen på senaste tiden. Till och från och nästan hela tiden. Jag vill göra om. Har lite tankar och funderingar. S...
För någon dag sedan på morgonen slog jag som vanligt igång datorn och klickade runt på alla de bloggar jag läser, samtidigt som jag åt frukost och drack den första koppen te av många. Mina dagar just nu räknas inte i timmar utan antalet tekoppar som ...