Direktlänk till inlägg 17 december 2011
En perfekt dag. En perfekt dag är nog en lördag. Eller någon annan dag när jag är ledig och inte har några måsten.
En dag då jag kan sova precis hur länge jag vill. Då det är så varmt att jag kan ha fönstret öppet och vakna av fåglarna och solen.
Där jag kan äta en lång frukost och se en film i lugn och ro. Antagligen 500 days of summer. Med balkongdörren öppen eftersom jag bara har en franskbalkong och måste sitta inne och äta. Och sedan ta min tid när jag gör mig i ordning. Välja klänning med nogrannhet och sedan ändå landa i en kjol. Med en top i färg. Antagligen gul. Eller grön.
Sedan få ett sms av någon vän som vill ses i stan på en fika.
Att ta på sig ett par ballerinaskor. Kanske för att jag saknar dem nu i vintern när man måste ha kängor och sockor och det är snö ute och allt ser ut som ett julkort. Då saknar man sommarens varma vindar och hur kläderna är så mycket lättare att bära. Många färre lager.
Att sedan sitta på en uteservering med iste och muffin och prata hela dagen. Medan solen lyser och man kan ha solglasögon.
För att sedan bestämma att det bli mat hos Carro på hennes balkong (fast i sommar kanske det blir på Jennifers balkong?) Eftersom jag inte har någon själv smygnjuter jag av andras. Och så dricker vi vin med jordgubbar och Fruktsoda. Så det blir sådär bubbligt och somrigt som det ska vara när det är varmt. Fast man måste ändå ha en filt över axlarna. De dagarna är bäst. När sommaren just är ny och man pratar om förväntningar om vad som komma skall.
När vi sminkar upp oss och byter kläder. Från de ljusa somriga till de svarta och glittriga med stänkt av färg i form av armband och örhängen. Redo att dansa hela natten trots att fötterna kommer värka imorgon.
Och vi dansar redan till partylista nummer tre. För vi lär ha skapat ytterligare en ny till dess med en salig blandning av allt som vi alla tycker om.
Och sjunger. Lite för högt och hellre än bra. Men roligt är det.
Sedan går vi ut när klockan är elva. Och man behöver en jacka fast vi hoppades på att att det skulle gå bra ändå.
Den hängs in i garderoben och med bestämda steg svänger vi höger runt ett hörn. Banar oss fram tills vi hamnar i mitten av golvet. Med glada dansande människor runt omkring och vi skrattar och dansar oseriöst och roligt.
Hoppar och sjunger.
Efter vad som känns som två minuter tänds lamporna och förvåningen är där. Någon rotar fram en telefon i partyväskan. Klockan är två. De stänger och det är dags att gå hem.
Sova.
Vi vandrar hem och pratar om alla de söta pojkarna. Den bra musiken och hur roligt vi haft. Och solen har gått ner men det är väldigt knappt.
Vi somnar alla i samma lägenhet. I sängen, soffan och madrass på golvet. När vi vaknar på morgonen fortsätter vi prata om kvällen som varit. Vilka vi träffat. Hur kul det var att dansa. Och den söta killen vid baren.
Det är väldigt tyst här. Inser det också. Har inte skrivit på nästan en månad. Detta beror på att jag funderat mycket över den här bloggen på senaste tiden. Till och från och nästan hela tiden. Jag vill göra om. Har lite tankar och funderingar. S...
För någon dag sedan på morgonen slog jag som vanligt igång datorn och klickade runt på alla de bloggar jag läser, samtidigt som jag åt frukost och drack den första koppen te av många. Mina dagar just nu räknas inte i timmar utan antalet tekoppar som ...