Borde egentligen sova.

Men har en hel del kvar att göra.

Reportaget.

Det tar upp all min vakna tid. All min sovande också för den delen.

När jag inte skriver eller eftersöker eller intervjuar. Då ligger jag som i en dvala i soffan och stirrar in i teven. Vilar hjärnan när den är tömd på ord.

Eller så dricker jag kaffe med fina vänner eller äter middag.

Men jag andras och lever reportaget. Pratar om det. Ältar det.

Andas bara för att samla nya ord och meningar.

Skriver och skriver och skriver.

Känner att jag drunknar. Hittar marken och luften igen. Andas.

Tappar bort mig och går vilse. Snubblar på ord. Lindar in mig i meningar.

Blundar hårt och kokar en ny kopp te.

Men jag börjar se en struktur. En tanke.

Ett mönster växer fram lite ändå. Mitt i det där röriga.

Det ska vara inne på fredag. Sen ska jag ta tag i allt.

Ringa. Smsa. Leva.

Jag lovar.

Ge mig bara imorgon.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

                                        ...

Det är väldigt tyst här. Inser det också. Har inte skrivit på nästan en månad. Detta beror på att jag funderat mycket över den här bloggen på senaste tiden. Till och från och nästan hela tiden. Jag vill göra om. Har lite tankar och funderingar. S...

Så här på söndageftermiddagen tänkte jag ge mig på att nämna mina topp fem produkter i badrumsskåpet. Har ganska mycket prylar jag tycker om men de här är de jag använder mest och som på många sätt förgyller mitt ansikte. Alla produkter är nämligen s...

   Fina vänner som ringer och pratar länge i telefon. Och man saknar så man går i bitar där man sitter på golvet lutad mot köksskåpen eftersom telefonen är döende och sladden inte räcker längre än dit. Stora snöflingor som dansar runt sig själva ...

För någon dag sedan på morgonen slog jag som vanligt igång datorn och klickade runt på alla de bloggar jag läser, samtidigt som jag åt frukost och drack den första koppen te av många. Mina dagar just nu räknas inte i timmar utan antalet tekoppar som ...