Ni vet den där känslan. När man just gjort något och sekunden inser med ren förfasning vad det är man gjort? Den där sekunden av klarhet och insikten att det inte går att ta tillbaka och få ogjort och nu kommer det bli kaos.

Precis det hände mig igår.

Skulle bara iväg och slänga sopor och köpa nya glödlampor eftersom alla mina var trasiga. Jag ryckte åt mig mobilen, plånboken och soppåsen. Drog på mig skorna och svängde ut genom dörren. Stängde den med en smäll eftersom den alltid är låst per automatik. Stängde den med en smäll... och tittade sedan ner på mina händer. Ingen nyckel.

Den hade jag inte tagit med mig. Och den där sekunden av insikt och fasa infann sig. Första tanken: "Jag har låst mig ute". Och den andra tanken vad gör jag nu? Samtidigt som jag inte var riktigt överaskad. Är så otroligt sinnesförvirrad numera. Värre än annars. Det var en sån dag som min pappa sen sa i telefonen.

Knatade ner långsamt och låtsades som om allt var som det skulle. Skrev in numret som stod bredvid "vid utlåsning". Där en trevlig röst klargjorde att jag skulle behöva ha fem hundra kronor kontant och legitimation. Jag svalde hård och tackade nej. "Ska nog försöka få tag på min extra nyckel istället" och tackade för mig, samt la på.

Jennifer, min fina vän, har min reservnyckel. Det skulle bli många steg eftersom hon inte är hemma insåg jag, men bättre än femhundra kronor. Ringde henne som en dåre och även Carro eftersom jag behövde någonstans att ta vägen i mina slitna tights och min pappas gamla tröja. Jag skulle ju bara köpa glödlampor!!

Och nu började det verka konstigt att jag hängde runt och inte gjorde någonting i trappuppgången.

Fick tillslut tag på båda, när jag hade bestämt mig för att gå ett varv kring staden i väntan på att få tag på dem. När jag var nästan hos Carro fick jag veta att jag inte skulle få tag på min extranyckel förrän morgonen efter.

Skit!

Så jag satt hos Carro i säkert mer än en timme och bearbetade motviljan att ringa för att få dörren upplåst. Sedan tog jag mig i kragen och ett bankuttag på femhundra kronor och en promanad hem senare så var jag inne i min lägenhet igen.

Och där hängde den förjordade nyckel på sin krok.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

                                        ...

Det är väldigt tyst här. Inser det också. Har inte skrivit på nästan en månad. Detta beror på att jag funderat mycket över den här bloggen på senaste tiden. Till och från och nästan hela tiden. Jag vill göra om. Har lite tankar och funderingar. S...

Så här på söndageftermiddagen tänkte jag ge mig på att nämna mina topp fem produkter i badrumsskåpet. Har ganska mycket prylar jag tycker om men de här är de jag använder mest och som på många sätt förgyller mitt ansikte. Alla produkter är nämligen s...

   Fina vänner som ringer och pratar länge i telefon. Och man saknar så man går i bitar där man sitter på golvet lutad mot köksskåpen eftersom telefonen är döende och sladden inte räcker längre än dit. Stora snöflingor som dansar runt sig själva ...

För någon dag sedan på morgonen slog jag som vanligt igång datorn och klickade runt på alla de bloggar jag läser, samtidigt som jag åt frukost och drack den första koppen te av många. Mina dagar just nu räknas inte i timmar utan antalet tekoppar som ...