Jag jobbar. Och sovet. Och jobbar. Och sover.

Sedan har jag helg och jag far ner på Cityfestivalen och ser fina Daniel Adams-Ray och jar blir kär i gitarristen, fast han spelar bra på trumman också, i det band han har. Jag tror att han heter Jonathan. Där och då bestämmer jag att om han vill så ska jag föda hans barn. Och då vill jag inte ens ha barn.

(Om du läser, höra av dig!)

Sedan ser vi LoopTroop och jag inser att jag inte passar in i publiken även om jag tycker om musiken.

Och det är under den konserten jag inser hur gammal jag är. När jag ser två småtjejer med sönderfärgade hår. Med ögonbryn helt bortnoppade och ifylda med alldeles för mörk penna. Vars kjolar är som skärp. De drar igenom publiken så uppenbart på jakt efter någon att ligga med. De får napp på två killar en kort stund innan de drar vidare för att, precis som alla de andra killarna på spelningen, lyssnar på LoopTroop.

Och jag mår så dåligt i själen. Vill be dem skaffa sig lite självrespekt. De kommer tacka sig själva vid en senare tidpunkt. Men jag gör det inte.

Sedan är det måndag och jag går tillbaka till jobbet. Tidigt på morgonen. I beiga byxor som tydligen ser ut som chinos men som inte är det och en vinröd tröja.

Och på fredag är det Power Meet i staden. Det kommer raggare och bilar från hela världen. Enligt tv: Världens största raggarträff. (kul!)

Jag ska, förhoppningsvis, ut och äta och sen ska jag, som det ser ut, jobba. Jag klagar inte.

Klarar mig bra utan att gå på raggarträff.

Det om jag ska vara helt ärlig.

Och Arctic monkeys nya skiva är bra.

Men inte så bra som deras första.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

                                        ...

Det är väldigt tyst här. Inser det också. Har inte skrivit på nästan en månad. Detta beror på att jag funderat mycket över den här bloggen på senaste tiden. Till och från och nästan hela tiden. Jag vill göra om. Har lite tankar och funderingar. S...

Så här på söndageftermiddagen tänkte jag ge mig på att nämna mina topp fem produkter i badrumsskåpet. Har ganska mycket prylar jag tycker om men de här är de jag använder mest och som på många sätt förgyller mitt ansikte. Alla produkter är nämligen s...

   Fina vänner som ringer och pratar länge i telefon. Och man saknar så man går i bitar där man sitter på golvet lutad mot köksskåpen eftersom telefonen är döende och sladden inte räcker längre än dit. Stora snöflingor som dansar runt sig själva ...

För någon dag sedan på morgonen slog jag som vanligt igång datorn och klickade runt på alla de bloggar jag läser, samtidigt som jag åt frukost och drack den första koppen te av många. Mina dagar just nu räknas inte i timmar utan antalet tekoppar som ...