Kan inte sätta ord på min tankar. Känslor.

Det är som att kontakten mellan tankarna och händerna kortslutits.

Hela min kropp strejkar.

Försöker samla mig. Försöker formulera orden. Men det går inte.

Finns ingen möjlighet.

Jag tittar på den tomma sidan och inser. Inser att det inte kommer bli något av det hela.

Funderar på att bara stänga ner allt. Men skriver det här.

Kanske säger det ändå allt. Kanske inte.

Försöker andas lugnt. Oron i magen. Den går inte bort. Väntar. 

Återkommer. När jag kan formulera mig. Tänka klart.

Andas.

I'd give up forever to touch you 
Cause I know that you feel me somehow 
You're the closest to heaven that I'll ever be 
And I don't want to go home right now

Jag har hittat min kamera!

Som jag trodde var snodd...

Det visade sig att jag hade gömt den.

På ett så smart ställe att jag inte själv mindes var.

Nu ligger batteriet på laddning och snart är jag redo att dokumentera saker och ting igen.

Ibland är det bra att storstäda. Att ta en fredag hemma.

Eftersom jag ska ut imorgon. Och jag är trött efter att saker och ting som hänt.

Men nu blir det sen middag. Eftersom den glömts bort mitt i allt.

Sen ska här färg kordineras kläder.

jag har fått virus på min dator. Så illa att jag fick panik och ringde pappa.

Min dator har sedan i lördags legat avstängd på mitt skrivbord. Samtidigt som jag smider planer för att köpa mig en ny. En Mac.

Utan dator känner man sig helt handikappad.

Kan inte kolla mejl. Inte facebook (okej kollat den via mobilen då och då).

Och inte läsa alla mina favoritbloggar.

Men underbara, fantastiska Carro har lånat mig hennes gamla dator.

Så nu sitter jag här igen. Och njuter.

Njuter i fulla drag av musik. Bloggar. Msn och att kunna hålla koll på mina mejl.

Är henne evigt tacksam och lovar här med att bjuda på middag, när det passar henne bra, som tack. (ja det igång både kaffe och glass efter)

Imorgon ska jag få hjälp att få bort viruset och mor och far har lovat att ringa apple åt mig om en nya dator.

Den här veckan har alltid gått i ett. Har varit mycket att göra. Hela tiden.

Så istället för att gå ut igår, som var planen köpte jag och Carro kladdkaka och såg på tv hela kvällen. Var så otroligt trött både mentalt och fysiskt så jag tror jag somnade till tre gånger i henne soffa. Men det var mysigt.

Nu har jag sovit nära 12 timmar och är redo att ta tag i allt igen.

Tänker mig en tur till stan. Diskning. Och ikväll kanske lite festligheter.

I min nya, fina klänning.

http://www.blinksoflife.com

Har sovit hos Carro nästan hela dagen.

Jag, Matilda och Carro.

För ingen av oss ville sova ensam.

Har ont i hela kroppen.

Vet inte om jag ångrar det.

Fast det gör jag egentligen inte alls.

Hade en helt fantastisk kväll igår. Med musik, dans och fantastiska människor.

Jag levde där och då. Tänkte inte på någon annat.

Kanske blev det en aning för mycket alkohol. Inte för att jag mådde dåligt.

Tvärt om.

Men det tog mer än vanligt att ta sig dit.

Vi gick ut sent, sent.

Kanske ville vi inte lämna förfesten överhuvudtaget. Egentligen.

Men vi hade kul. Dansade ännu mer och sen, vid klockan två, gick vi på Max.

Vilket jag faktiskt inte tycker om. Och denna gång mindes jag och köpte inget.

Tröttheten växte och du, du hade ont i din fot.

Fast det fick jag inte bekymra mig om.

Men det gör jag ändå. När du inte vet.

Fredagens magi var tillbaka. Jag ville att den aldrig skulle ta slut.

Men tillslut gick vi hem hela gänget.

Och jag, jag tycker om när du inte tänker.