Direktlänk till inlägg 27 september 2010
En dag med många känslor.
Lite av allt. Och väldigt blandat.
Vänner. Vänner är nog det absolut viktigaste man har.
Fina. Rara. Omtänksamma vänner. Som ser. Vet. Förstår.
Som kommer med fina och värmande ord. När man behöver dem som mest.
Som ger ett dygn när man behöver. Inte mer.
Som skickar ett sms om att de tänker på en. När man har motgångar.
Som tycker att man är fin som man är.
Som kramas när man ses.
Som jag längtar efter när vi inte ses.
Det är mina vänner. Min älskade vänner. Det och så mycket mer.
Min Favoriter. Oavsett vad.
Det är väldigt tyst här. Inser det också. Har inte skrivit på nästan en månad. Detta beror på att jag funderat mycket över den här bloggen på senaste tiden. Till och från och nästan hela tiden. Jag vill göra om. Har lite tankar och funderingar. S...
För någon dag sedan på morgonen slog jag som vanligt igång datorn och klickade runt på alla de bloggar jag läser, samtidigt som jag åt frukost och drack den första koppen te av många. Mina dagar just nu räknas inte i timmar utan antalet tekoppar som ...